galet. jag måste sluta hänga med på dumma upptåg. skulle gått hem efter keybar. istället hamna jag i den äckligaste lägenheten jag nånsin vart i. jag mådde dåligt bara när jag gick in. interiören o allt. ewwwww. jag fick panik när min polare svarat att han hade tänkt slagga över när jag frågat om vi skulle dra snart. klockan sex på morgonen ska man visserligen sova men om du skulle välja mellan att sova i helvetet eller gå vidare. vad skulle du välja då?
idag är det dax. korpen drar igång och PZBK drar ut mot nya strider med svärd, sköld och hjärta. dagens drabbning står mellan de tappra hjältar från forna tider a.k.a PZBK och en hög med taffliga pastejslickare vid namn T12. för övrigt är jag helt övertygad om att T:et står för tönt eller möjligtsvis tjej. vi kommer att vinna, vi ska vinna. jag vet att vi vinner. jag själv är skadad efter slaget om Kviberg 10 och kommer inte spela på flera veckor.
...och så till dilemmat i mitt liv just nu. en börda. en börda för tung för att en arm människa som jag ska kunna orka lyfta men med hjälp av mina medmänniskor gör det ändå. det är med sorg och saknad som jag tittar upp mot en askgrå sky som just nu utanför mitt fönster gör sig påmind om sin närvaro med sitt budskap som faller ner på vår jord och dränker vårt sista hopp om en tid som var. sorg och saknad över att sommaren har kommit fram till sitt slut. jag har gjort allt i min makt för att ändra på detta faktum men misslyckats. sommarens dagar är räknade och kvar finns bara minnena om tiden som flytt. trots att dagarna är längre i sommartid går tiden fortare än vanligt känns det som. om det finns ett parti som garanterar sommar året om, då ska jag rösta på dom i årets val.
/En som kommit till insikt
23 augusti 2006
Kent - Hur jag fick dig att älska mig
Posted by Rasmus Eriksson at 14:14:00
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar