Viljan. Vad vore vi utan den? Går det ens att föreställa sig ett liv utan viljan? Var och av vad grundas viljan? Att vilja något så oerhört mycket men samtidigt vara så totalt maktlös över att kunna få sin vilja igenom. Det finns inte mycket som kan leva upp till detta scenario förutom ett undantag. Det finns ett som aldrig går att påverka, som är helt oberoende av vad vi gör för att påverka den. Ett fenomen vars dygd är ogenomträngbart. Ett fenomen som härskar över oss alla från början till slut.
Människan står maktlös inför tiden. För den är ostoppbar. Ingenting vi gör kan påverka tiden. Vi kan inte fly från tiden, vi kan inte gömma oss från tiden. Den finns alltid och den finns överallt. Från dom mörkaste dalarna till dom ljusaste topparna. Tiden är allting, därför heter det alltid om något som är för evigt. Man brukar säga "ta dig tid att läsa igenom boken" när det igentligen är helt tvärtom. Det är tiden som tar ifrån dig och det gör den genom hela ditt liv. Det finns bara ett enda tillfälle i våra liv då tidens massiva kugghjul slutar gälla för oss. När vi går under jord, när vi drar vårat sista andetag, då. Då är tiden till slut ute för oss.
Den som har makt över tiden, har makt över allt. Därför står jag maktlös över att få tillbaka den tid vi hade, oavsett hur stark min vilja än är, för tiden är okontrollbar.
Jen~11
07 december 2010
Ω
Posted by Rasmus Eriksson at 01:38:00
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar