Vit platta

Program: The White Concert (Danmark)
Sändningstid: 10 April 2009 22:00 - 00:30
Kanal: SVT2
Potential: Enorm potential.
Utförande: Totalt jävla skitdåligt.

Bra concept, dåligt genomfört. Äckliga Danskar. Skittråkig programledare som tyckte han var jätterolig. Fan va tråkiga han var. När gubbfan senare sa att Andrea's tolkning på låten Piggies var det bästa dittills gick droppen. Idioter. (Andrea är en dansk operasångerska som hade gjort en s.k. nytolkning på låten Piggies. Motbjudande, osmakligt och migränframkallande.)


Den senaste tiden i mitt liv har jag ägnat mig åt att följa Washington Capitals som spelar hockey i den amerikanska hockeyligan NHL. Det har även slagit mig att det var synd att man inte föll för den sporten för tjugo år sedan när man började spela boll. I och med att sporten inte ens är hälften så stor som fotbollen så är ju chansen att lyckas avsevärt mycket högre. Hur som helst. Denna insikt har nu även börjat prägla mina drömmar om nätterna. Så inatt drömde jag en ganska märklig dröm. Jag drömde att jag gick till skolgården alldeles här intill för att spela hockey med några andra. En av dom visade sig vara Oscar, en polare till mig. Dom andra kände jag inte. Jag var ganska duktig på hockey men när jag kom på isen för att spela så kunde jag inte göra särskilt mycket med pucken och bevisa min skicklighet för jag hade ingen hockeyklubba. Jag hade nämligen en gammal skrapa istället. En sån där som man använder när man ska skrapa undan vatten ner i brunnar som man gör i kök efter varje arbetspass. En sån var det och den kom ifrån Tyrolen, min gamla arbetsplats på Liseberg. Det gick inte att spela ordentligt. Jag försökte ta emot pucken bakom buren men det gick inte för det förbannade skrapmunstycket bara vek sig efter som det går att rotera för att underlätta för en när man använder den för sitt igentliga syfte. Det var jättefrustrerande. Jag var ju jättebra på hockey men ingen trodde på mig för jag kunde inte ens slå en passning med min speciella "hockeyklubba". Det var en sån där retlig men väldigt humoristisk dröm. När jag vaknade kunde jag inte låte bli att le lite för mig själv. Efter hockeymatchen skulle vi ta oss där ifrån. Jag skulle köra Oscar hem i min F-15. Det amerikanska stridsflygplanet och motsvarighet till JAS Gripen. Tyvärr kunde vi inte lyfta för skolgården var för kort. Vi försökte flera gånger.