Campioni del Mondo! Gli Azzurri battono la Francia ai rigori!

L'Italia vince la sua quarta Coppa del Mondo! Jag säger så här. Härligt. Underbart. Materazzi. Fotboll. Underbart. Tack för dom väl valda orden Tommy Söderberg. Regnet öser ner utanför som ett tecken på hur mycket vätska det skulle bli om man samlade alla fransmäns tårar på ett o samma ställe och sen hällde ut det. Istället för att le bleu får plutta i en andra stjärna på sina taffliga blåa tröjor blir det alltså gli azzurri som får ta fram nål och tråd. Adieu le Bleu, forza italia. VM slutade ganska bra efter allt. Men det såg mörkt ut ett tag. Inför grande finale, finale grande hade jag gått runt o vart vilse i min egen värld efter att ha vaknat klockan halv tre och vart totalt uttråkad i tillfället. Tänkte att ut kan ju vara trevligt att gå. Så blev det. Upp på hojjen med destination okänd. Efter att cycklat till kiosken 100 meter bort och inhandlat en påse godis var jag hemma igen. Min plan att komma på vart jag skulle gick likt frankrikes vm-dröm åt helvete. Efter att ha glott igenom halva "A bridge to far" med Gene Hackman, Sean Connery, Anthony Hopkins och några andra höjdare bestämde jag mig för att uppdatera läget inför finalen och slog mr. godbit en signal. Efter en stunds utbytande av franska fraser bestämdes det att det var stan som skulle bjuda på tv'n.
Bort till Järntorget. In på Stars n Bars, ut från Stars n Bars. In på Linnéterrassen där vi till slut lyckades hitta ett bord efter en stunds förvirring. Gött. Tänkte jag. Men ajajaj. Glöm inte, Rasmus, att Linnéterrassen har den sämsta serveringsstaben i Sverige! "Ah ni måste äta för att få sitta här" kom en strandad val, med lika många säckar under ögonen som det tar människor att putta tillbaka en strandad val i havet igen, fram till oss och sa och kastade till oss två inplastade A4:a ark med deras tresiffriga meny på. Okej. Härligt! Jag var visserligen lite hungrig men vi har suttit där förut och bara tatt en öl när vi sett på vm utan att behöva beställa nått. Varför situationen inte var den samma hade jag svårt att förstå. Antagligen var det en ungval som inte hade riktigt koll på situationen i världen. Efter att ha diskuterat lite fram och tillbaka, ringt djungel och kommit fram till att detta inte går så säger den ene av de två damerna som satt brevid oss att man kan titta vid ett cafe längre upp på den gatan och pekade på gatan som går upp mellan hagabion och Prinsens. Ah, mon dieu tänkte vi. De kan ju va något. Tiden går, matchen börjar om tjugo minuter och vi har inget annat ställe att gå till som vi kan få plats på för utom ett urin stinkande Stars n Bars så valet var ganska så simpelt.

Väl framme hade folk redan börjat bänka sig utanför det lilla kafét som hette Bar Italia eller Italia Bar. Inte så konstigt nog så var det många italien annhängare där och en vilsen snubbe med en frankrike tröjja på sig. I skylltfönstret hängde det en plasma-tv och någonstans hade det spikats upp högtalare som gav oss ljud. Vi ställde oss och granskade haket och kom fram till att det kan nog bli ganska sjysst här. Beställde en kaffe och en bakad godbit med risotto och spenat i sen var matchen igång. På vanligt franskt vis fixar Frankrike en straff och som vanligt har Zidan flyt och lyckas studsa bollen på fel sida mållinjen och ut igen när den tar i ribban och som vanligt blir man asförbannad över hela situationen. Själv tycker jag inte att Materazzi är på Malouda fast jag kan tänka mig att det såg ganska självklart ut. Det är alltid lätt att vara efterklok. Matchen löpte vidare och har man pajjat något så får man väl reparera det då och det gjorde han också. Materazzi nickade in kvitteringen på hörna och hela haket flög i luften. Ja i allafall dom som var där gjorde det. Jag med. Från att ha varit arg och bekymrad över att fransmännen fått en neslig straff och att Zidan hade flyt så blev jag nu genast på bättre humör.
Italien forsatte att pressa på tills halvleken var slut. I halvtid är det ju som vanligt obligatoriskt toabesök så man stack till skogs och slog en sjua. Tillbaka inför andra halvlek. Matchen började och fransmännen hade bollen hela tiden. Men alla visste väl att Zidan skulle få hjärnsläpp och att Frankrikes bäste straffläggare och målskytt skulle bli utbytt, eller hur? Nä kanske inte. Fattade absolut ingenting. Varför skulle Zinedine Zidane, 34 år, knocka en motståndare? Materazzi måste dratt en lång vals mot Zidan matchen igenom eller nått för det där finns ju inte på kartan att en rutinerad gammel räv som Zidane skulle bete sig på det viset. Jag avskyr visserligen Zidane sen han sagt att han inte spelar i landslaget ifall Barthez inte står i mål. Nu var det inte bara Zidane som sa detta men det är hans röst som väger mest och det taffligaste ut av allt är att han har majoriteten av franska befolkningen bakom sig. Allt detta resulterade i att Barthez till slut blev första valet, Coupet hoppade av men kom tillbaka och fastän Zidane fått som han velat så lär han ha sagt att han bara respekterar Domenech som tränare och inget annat. Mitt förakt och min avsky för honom sjunk därför extra mycket efter att han hoppat på VM's coolaste mittback Materazzi. Förbannade svin! Det känns därför extra gött att han blev utvisad och sen när man direkt efter det röda kortet fick se Domenechs reaktion.

Domenech e fanimej min nya idol. Att applådera domaren, skaka på huvudet och sen gestikulera med händerna att "det där beteendet hör inte hemma i fotbollens värld" när Frankrikes gullegris nummer ett blir utvisad, det är respekt. Han sover nog bäst av alla fransmän i natt. Matchen gick ju som sagt till full tid och nått nytt Grosso mål i 118:e minuten bjöds det inte på. Det var inte ens nära. Fransmännen hade bollen ungefär hela tiden tills det blev straffar då domaren tog den ifrån dom. Det hela slutade lyckligt till slut efter att mannen som avgjort finalen då lagen möttes sist i en final, EM 2000, bränt i ribban och italien inte missat en straff. Strongt av ett land som aldrig vunnit en straffläggning tidigare i större mästerskap. När Grosso nätat den avgörande straffen lyfte taket som inte fanns på det lilla kafét. Jag själv kände att jag inte kunde måtstå att hoppa upp i luften och skrika "JAAAAAA!!!" Perra var väl lite mer tillbaka dragen över segern. Själv känns det som om man hittat en gammal vän igen som man inte umgåtts med sen man var liten. Har ju alltid gillat Italien igentligen men alltid förnekat det sen mellanstadiet. Detta VM:et har ju ändrat på den saken och mycket beror ju på att de lagen som var kvar efter kvartsfinalerna var absolut inte det jag ville ha förutom Italien som man alltid halvgillat. Halvgillat p.g.a spelare som Totti. Men mest eftersom det alltid går snack som "jag hatar italien, jävla filmare, spaghetti lirare, smöriga bögar" etc. gör att man blir ett offer för grupptrycket. Usch på förutsatta meningar.

Nå väl. Italien har vunnit VM och jag ser absolut inte på Italien som jag gjorde innan vm. Ett land som e bra på fotboll och inget mer. Nu är det mycket mer känns det som. Glädjen fann inga gränser hos vissa. Speciellt inte hos personalen som jobbar på fiket och som antagligen alla har någon familj eller släkt i Italien. Fram med skumpan, skaka skaka skaka och ut över folkmassan. Plastchampagneglas till alla närvarande med champagne i så klart. Det var najs. Åkte på en dusch av champagne för första gången och funderar fortfarande på om jag gillade det eller inte. Lite lustigt var det väl i allafall. Sen kom nästa bakslag. Ingen direktsänd utdelning av buckla och medaljer. Om det är något jag hatar mer än Zidane är det väl TV4 tätt följd av Västtrafik. Att visa reklam istället för prisutdelning från en fotboll-vm final är under all kritik och som om det inte vore nog så ska dom visa nyheter och bara totalt skita i prisutdelningen. Jag ska fanimej skicka ett mejl med en akademisk utskällning till dom asen. TV4 ska inte visa event om dom inte kan visa hela event. Jag hoppas verkligen att ombudsmän, konsumentverket och andra tunga röster fattar detta och ändrar på dessa detaljer inför nästa gång. Det räcker ändå inte för tillfället. Det var fruktansvärt frustrerande att stå där och få glo på reklam mitt i allt firande. Skulle igentligen begära skadestånd eller anmäla dom för undanhållning av livsnödvänlig information eller nått annat skruvat. Nå väl. De uppbrusade annhängare runt omkring verkade inte vara så tagna av situationen utan koncentrerade sig istället på att öppna flaskor, skvätta champagne och skrika glädjerop. Efter att vi insett att det inte blir någon direktsänd prisutdelning traskade vi hemmåt. Jag tog vagnen från Järntorget. Luktade som en alkis av champagnen som börjat kladda på huden men var ändå nöjd med dagen. Vad som helst utom Frankrike. Nästan. Hade Holland vart i final istället för Italien hade jag vart ganska kluven över vem som igentligen är mindre värst. Jag hade nog inte brytt mig. VM i sin helhet har varit si så där. Var ett tag där när allt gick åt fel håll. Men det ordnade upp sig till slut. Dags att blicka framåt igen. Om två år är det EM i Österrike/Schweiz och om fyra år är det VM i Sydafrika och då ska vi ha biljetter! Ja, Sverige kommer absolut kvalicifiera sig! Det ska vi se till. Vi svenskar alltså. Adjö VM i Tyskland, det var kul! Adieu le bleu, Forza Italia!