27 januari 2009

teh burfday

Exclusive invite party for specific members of the old penners and style westend and lightbulb sidestory club crew. It will happen on the 7th of february 2009 at 7:30 pm.

Exlusively for your entertainment is Kings of Leon (U
S), Sharpshooters (CAN) and Mogwai tribute band Sand Castle (IRL)

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Sponsored beverages: Singha & Apple Days.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

National item and entering key to the promised land: Three dollar ruby rings. Fetch yours today at: http://www.freesoundinspired.co.uk/hotstuffonthering/
Only $5.99!

Watch for your item online at incoming mail -> applications -> spoofs of the day -> preferences -> add ons.



Or call: 555 - 100 TEH PLOY
Free usage prohibited!
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

A very warm Welcome! See you there!


Sincerely


-The Soilpatch Docks and Gettysburg Co-o
p Gang














a.k.a morsan o hennes gubbe ska bjuda min syster och mig på middag.












salt astronaut saga i 360 graders eld

idag: träningen gick åt helvete.

förra veckan: fyllde jag 26. dessutom skrev jag klart min andra låt. det var andra gången någonsin jag själv skrev klart en låt. innan jag skrev k
lart min första låt hade det gått drygt tio år sedan. men då var jag inte ensam. att jag haft tiotal andra projekt på gång som aldrig blivit något bör väl också tilläggas. det har ju alltid varit så att man suttit o filat på massa olika saker hela tiden igentligen för att sen bara låta det ligga och dö ut. men det är på senare tid som jag har börjat avsluta påbörjade projekt. mycket tack vare ett brinnande intresse för att spela gitarr som jag utvecklat dom senaste åren. jag valde att döpa den till Tales för att det just är en liten saga. och jag har tyvärr en vidrig förmåga att trivas med att skriva engelska texter till mina låtar så den är på engelska. precis som min andra. jag får erkänna att det hade varit lite häftigare om jag hade gillat att skriva texter på svenska istället men tyvärr är det inte så. efter som det bara är jag och en gitarr så plockar jag oftast ackorden, alternativt slår dubbelknut på fingrarna och sätter dom på alla möjliga band för att få fram unika ackord och ett unikt ljud efter som raka, tråkiga, vanliga ackord utan siffror, små bokstäver och krummelurer oftast låter mycket mycket tråkigare om det bara är en gitarr som spelar och inget mer. jag har o andra sidan en kazooie med i min första låt men som alla vet så är kazooies lite som creme fraishe och andra liknande mejeriprodukter, dom håller i en månad and that's it. även om min kazooie inte är helt ruinerad ännu. man behöver bara vara on the top of your lungs hela tiden för att få ut ett jota ur den. så jag använder inte den så särdeles mycket.

om fyra till fem veckor: en funktionerande xbox360

om två år: är jag en astronaut.*



















































*ta det med en nypa salt

26 januari 2009

ett misstag och en container i sundsvall

min granne är... dum i huvudet. hon hör allt. hon brukar komma upp mitt i natten och be mig att sänka ljudet på något som jag själv har svårt att höra. varje gång beskriver hon hur lätt det är att ljudet går igenom väggar o golv för huset där jag bor är byggt i trä och att jag hemskt gärna får sitta i vardagsrummet istället efter som det inte ligger ovanför hennes jävla sovrum. jag fick ett par hörlurar i födelsedagspresent förra året. där har vi lösningen på båda våras problem. fast igentligen är det inte något problem alls. det är något helt annat som spelar in. hon har inte alls svårt att sova p.g.a mig. det är något i hennes privatliv som är problemet, inte jag. för det här går nämligen i omgångar. jag har alltid samma volym på ljudet här uppe och ibland går det månader innan skrället kommer upp och åter igen säger till mig o sänka ljudet eller helst av allt försvinna upp i rök. hon är nog sjuk i huvudet lite då och då. hon kanske är hund rent ut av. hundar hör väldigt bra. det är en markant skillnad på en hunds hörsel jämnfört med en människas. när jag tänker efter så påminner hon faktiskt lite om min mormors gamla hund. den hade utstickande ögon, skelade lite lätt och små fula bruna tänder precis som min granne. jag bryr mig igentligen inte så mycket men jag blir ganska arg då hennes värdelösa liv går ut över mig. jag försöker hålla humöret uppe när jag öppnar dörren men det är knappt att det går. jag vill ju bara säga till henne att jag innerligt hoppas att hon faller och bryter nacken på vägen ner till sig eller att någon eller ännu bättre, något, våldtäkts-rån-mördar henne och dumpar henne i en container i sundsvall. men alla har vi våra djävlar och änglar inom oss så jag håller mig ifrån det.

ack ja ack ja. jag ska väl inte klaga allt för mycket. jag vet andra som har ännu roligare grannar än vad jag har. det här som jag handskas med är ju faktiskt bara en olycka, ett misstag, ett undantag, en oönskad, ett djävulens påfynd, en ur an
drahandssorteringen och inte fler. tack för det gud!


14 januari 2009

tech red

"and we went down down down to a burning ring of fire." - J. Cash

tyvärr är det min ring som brinner. den brinner rött och därför är jag ute ur leken i minst tre veckor. får man tillbaks en techpryl som vart på reparation, ja då ska genast en annan iväg. så måste det vara. jag kan inte tänka mig att det skulle bero på något annat. minst en techpryl på reparation, jämt. det är det nya nu för tiden. jag fick tillbaka min telefon idag. så jag swapar glädjeligen min xbox mot min mobil. wee! jag e så glad. telenor som stod för reparationen lyckades faktiskt inte reparera min telefon så jag fick en helt ny. däremot behöll dom den nya batteriluckan och satte dit min gamla. väldigt förbluffande. hur tänkte dom där igentligen? satt den där torra skåningen med dålig humor nere i malmö på reparationsavdelningen och tänkte att nu ska han vara riktigt lustig? eller är det någon som samlar på sony ericsson w880i batteriluckor? jag tror på det första alternativet. ojojoj vad han nog skrattade gott åt sig själv där han satt och bytte ut den nya luckan mot min gamla. han måste nog ha trillat av stolen av garv när han satt o fipplade med luckorna i godan ro. min xbox ska också söder över. men den ska ännu längre! den ska långt bort till frankfurt i tyskland. det känns som att skicka iväg sitt barn som utbytesstudent till ett annat land. nu pluggar du väl och tar hand om dina studier o.s.v ska jag säga till den när jag lämnar in den till ups... om jag nu kan klura ut deras kryptiska mail som jag fick för någon timme sedan som tydligen innefattar om hur man ska gå till väga. jag tror dom använder sig av sjörövarspråket på grekiska i just mitt mail.


13 januari 2009

.tvåtusenåtta



















11 januari 2009

neues start

ein wenig deutsch auf mein blog..

hemma igen efter en vecka i fjällen. imorgon ska jag hämta min telefon som jag lämnade in på reparation. jag har en stor invändning emot hur reparationen har skett. jag lämnade in telefonen i början på novemeber. det tog alltså bara två månader för dom att bli klara med den. helt sinnessjukt jävla dåligt. uuuuuusch! telenor kan kössa maj dä bak änna dô! hur som helst så nalkas alltså 2008 i bilder på den här bloggen som det alltid gör vid nyår nu när jag får tillbaka min kamera/telefon.

o nu sport. jag är trött på att Liverpool spelar lika mot bottenlag som fulham o nu senast stoke! lägg av! det är såna här slarvpoäng som gör att untd kommer vinna ligan i år igen! vi har haft chansen att rycka ifrån i toppen så många gånger men när vi får chansen ja då ska här spelas lika minsann! usch! det är nu vi ska vinna ligan. inte nästa år eller nästa. nu!




Liverpools baneman mot Stoke City Abdoulaye Faye är i toppform.

05 januari 2009

Dag ett - Försök att nå Anderstorp, misslyckat.



Vaknade till mulet väder med inte någon särskild blåst alls utanför. Fem nätta minusgrader ute är relativt varmt för denna tiden på året. I jämnförelse var det 29 minusgrader en timmes bilfärd här ifrån igår. En stabil frukost, en kopp kaffe och en noggrann nyvallning av skidorna så var det dags. Med stor entusiasm gav jag mig iväg med min lilla packning. Den entusiasmen dog tvärt när jag med mina skidor i den första och lättaste av stigningar fick bakglid och insikten utav att min noggranna valla skulle vara ett misslyckande blev ett faktum. Men! Inga problem, här fanns resurser. Av med skidorna igen och fram med valla och frigolitbit och några minuter senare var jag åter på språng. Jag kände mig som en segrare när min skidor ögonblickligen tog respons i nästa stigning utan någon som helst påverkan på glidet framåt. "For England!" tänkte jag högmodigt och krigiskt inom mig där jag på läta stavtag flög fram över snötäkta dyar och mossar. Det skulle jag inte gjort för sen tog vinden fart som på beställning för att sänka mig ner i skidpjäxorna och sopa bort det där självbelåtna lytet jag hade i nyllet och kasta det goda självförtroendet jag nyligen skaffat mig i köttmalen och sedan trycka på "on". Sagt och gjort. Väl uppe på fjället var man inte så fräck. Vinden slet och drog i allt som den kunde slita och dra i. Kylan bet inte något särskilt men kastvindar och sikt gjorde det omöjligt att fortsätta. Jag gav inte upp föräns när jag insåg att mitt mål Anderstorp låg längre bort än jag trott. Att försöka nå mitt mål nu skulle vara lika med dåreskap. Något trevande vände jag ryggen om och började ta mig sakta hemmåt. Men ett sista äventyr skulle jag hinna med. Till en början var det en genväg. Istället för att åka runt i skoterspåret emot vinden där ifrån jag kom tänkte jag att man borde faktiskt kunna åka rakt fram för man såg faktiskt spåret en bit bort igenom denna skogsdunge som var imellan mig och spåret. Sagt och gjort. Vilken strålande idé! Eller inte. En mindre ravin fanns nämligen inbäddad i denna skogsdunge p.g.a en bäck. Ner kommer man ju ganska lätt. Tyvärr var det ingen som tagit denna väg sen sent 1200-tal så den var ju inte på något sätt uppåkt eller spårad på något vis. Så jag var så illa tvungen o stalka mig upp i två meter lössnö för att ta mig vidare och så blev den lilla genvägen en senväg! Som alla gånger! Sen bar det utför vilket var skönt. Bara att styra och hämta andan och styra seglet hemmåt.

Fler äventyr utlovas! Baiiiii!