twentyfour hours

ladda ladda ladda. jag ska vara lika peppad, laddad som alla hjältar i liverpool imorgon när man ser dom stå i spelargången på väg in för att kriga om den mest prestigefyllda titel inom klubb fotboll! hoppas jag inte blir ensam i poseidon poolen om dom vinner bara. kan vara lite ensamt men så blir det nog inte. finns alltid nån som är lika sinnad som jag! annars får jag väl tvinga nån med dåligt självförtroende! tvinga mig själv! ha! sist gick vi till rose and crown, när det stod tre noll i halvlek gick vi där ifrån. det måste vara ett dåligt omen att vi var där så vi började traska hem. när vi passerade the dubliner längre ner på gatan hörde vi ett vrål från en stor klunga människor. klistrade på rutan tittade vi in och såg att det stod tre två. double you tee eff mate!? vi kom inte inte för det var fullt på dubliners o nu blev det panik artat. vi var som höns utan hövven. va ska vi göra!? va ska vi göra!? va ska vi göra!? vi börja springa åt alla möjliga håll och till slut fastnade vi inne på ölhallen som visade matchen och resten är ju historia. vilken match. jag överlever nog utan det dramat imorgon. det är inte bra för hjärtat att vara nervös, utsättas för press och hjärnan sätter igång o spelar upp alla möjliga scenarion som frestar på människan psykiskt och man mår ganska kass. dock väldigt nära total lycka. imorgon får det gärna stå tre noll till oss istället i halvtid så man kan luta sig tillbaka, slappna av och ta det lungt. sjunga, nynna lite på ynwa eller champions med queen och se på när båten ror in i hamn med segern i bagaget. fast det är väl inte så troligt att vi kommer ha en sådan ledning med oss in i halvlek så det lär väl bli att sitta på helspänn i minst nittio minuter imorgon. to victory!