kizz är inte bara ett band

life update, elva, nej tolv, dagar sen mitt senaste inlägg. jag får väl skriva ett till då, orka!

va händer i mitt liv? tja. inte mycket? försöka blogga försöker blogga. jag tittar runt på massor av bloggar och ser blogg inlägg som t.ex. "åh mitt liv suger!".. de funkar inte! man kan inte skriva ett blogginlägg som innehåller fyra ord, fem om man räknar utropstecken. inte ens den här lilla remsan som snart är slut räcker för mig om jag ska blogga. jag får erkänna att jag har dragit mig för att skriva bara för att jag vet att det kommer bli ett kort, tradigt inlägg med så många olika meningar och känslor inbundna i orden som klär det att ingen ingen ingen förstår det utom jag! o då kan man väl lika gärna låta bli... eller? det är iofs verkligen jätteskönt att bara sitta o skriva det som dyker upp i huvudet på en när man är i något konstigt tillstånd.. men! det gör jag inte här! inte ofta iaf. så här kommer ett så förbaskat långt inlägg att du kommer hinna skaffa dej en hustru/make, skaffa familj, se ungarna växa upp o ta studenten och få åldersdiabetes innan du e klar. fast.. o andra sidan. så kommer du nog inte alls hinna det om du ska läsa det här för då sitter du ju här och kommer inte kunna få allt det där som jag just skrev. så vi säger.. hm. 55 år? så lång tid kanske.. ? jaja. whatever. skitsnack kan man ju alltid snacka om man har slut på annat.

nya unga pony klubben ljuder ur mina högtalare just nu. (new young pony club)

jag har suttit o tänkt igenom situtationen flera gånger, ja tillomed upprepade gånger! (OMGOMG!?!?!) och samtliga gånger har jag kommit fram till att min arbetskollega är riktigt riktigt konstig. låg och sov hos cajsa en vacker måndagmorgon efter en galen utekväll. vi hade haft rekordfest på tyrolen och alla var jättefulla o hade en jättetrevlig kväll och allt var frid och fröjd. jag vaknar till lite grann av att något droppar, låter precis som om någon står och slår en drill vid sängkanten. jag tror jag drömmer och slumrar till men det slutar inte. jag reser ena ögonlocket för o reka läget för att få min yrvakna, lite halvlulliga hjärna att fatta vad det är som händer. det står någon vid sängkanten. vem är det? det är inte cajsa o då kan det bara vara en o det är min andra arbetskamerat, jocke. hjärna, reka. hjärna alarma! va i helvete händer? va gör han? står han o pinkar i en papperskorg? hjärna, du skojar med mig! det är bara en dröm, sov sov. men nej. det slutar inte när jag blundar. det är sanning! vad göra? vad göra? o de där är inte en papperskorg. det är cajsas väska! shit! o där va jocke klar ja. men så bra då! vad göra vad göra? skratta, gråta? sjukt tråkigt att få sin väska ner pissad men geeez va roligt! svart humor e sjukt roligt! ändå, hur sinnessjuk e man inte om man går upp o pinkar i någons väska mitt i natten? snälla? grabben e ju lite speciell de vet jag ju sen ca två månader tillbaka. o dessutom, sry ladies n gentlemen som bor där, men han kommer ifrån lindome. denna del av världen verkar ha fått dom mest absurda människorna att bosätta sig på ett o samma ställe och skaffa familj. platsen som gud glömde..? möjligtsvis platsen som gud exprimentera med och sen glömde... ok. back on track. jag kan ju inte bara somna om. att jocke bara går o deckar igen efteråt var ju ganska självklart att han skulle göra, man kan ju för fasen inte vara vid sina fulla sinnen om man gör nått som han precis gjorde. soo.. jag sitter på sängkanten och funderar fortfarande lite grann över om det som just hände hände eller var det någon som la nått konstigt i min öl några timmar tidigare som gör att min hjärna nu spelar upp en svart komedifilm i mitt sinne? efter ha tittat lite närmare och mötts av den klassiska äckliga stanken av piss så kom jag fram till att ingen partykung med byxorna full av smileys och andra finurliga tecken vart framme och kastat prick i mitt ölglas. alternativt missade han samtliga försök och kom på att det inte var värt att fortsätta... soo.. looser, nolla, hjälplöse jocke hade verkligen pinkat i en väska vid sängkanten. inte bara i väskan förstås! på sina egna kläder o lite på golvet men det mesta i väskan. okej. action! kom till verkligheten och fatta beslut! said and done. kasta in allt i duschen och hitta en mopp. efter ha dränkt moppen i vatten och pressat ut det mesta av vattnet fann jag att den hade en bevarad "secret that only water can tell". det fanns lite rengöringsmedel kvar i den sen en tidigare användning till min fördel. wax on wax off a la karate kid style och allt var borta någon minut senare. nu var jag så vaken av all action att jag inte kunde somna om dock. satte mig på sängkanten o funderade på om man skulle kanske ta o väcka o säga till vad som just hade hänt. då vaknade cajsa istället, lite smålullig o trött. så jag förklarade och efter ett par "nej. jo d e sant. nej. jo de e sant" sägningar förstod hon att det var verkligen verklighet. soo.. vi började fiska lite i väskan. de mesta var indränkt i kiss. ipod, digitalkamera, sjal, kofta, you name it. sen va inte lille cajsa glad längre. det finns nog inte många som skulle vart det heller. kanske jocke själv. men inte många andra.. sen somna vi om. efter några timmars sömn satt jocke o blåneka, påstod att vi ljög när vi förklarade för honom vad som hade hänt. då bad vi honom gå in på toa. de gjorde han. "men jag var ju på toaletten o kissa!" mmm om du hade gått tre steg rakt fram sen vänster sen tre till sen vänster inte ett halvt steg, vänster, knappt ett halvt till och sen vänster igen.. helt väck... and that's how the story goes. jag ska aldrig släpa med mig jocke hem på fyllan för att han ska ha nånstans att sova!

weeeee!!

IQ Noll

Jag har vart skadefri hela säsongen och allting såg ut att lida emot ett skadefritt år och utan några som helst skavanker har jag kunnat köra på för fullt. Till skillnad ifrån förra året och året dess för innan. Skönt! Men så läste jag här om dan att Steven Gerrard skaffat sig en tåfraktur och där med kommer att missa ett antal matcher bl.a. mot Toulouse i Tisdags. Så jag fixade min egen tåfraktur så att jag också kommer missa en massa matcher och träningar jag med! Nu är jag lika bra som Steven Gerrard eller hur?

okej. seriöst.

Jag har nominerat mig själv och vunnit titeln! Här är jag, världens största idiot!

Juryns nominering lyder: Efter tappert kämpat igenom en hel korpmatch och med några minuter kvar dängt foten rakt in i en målstolpe i ren frustration och där med satt P för en skadefri säsong. Behöver vi säga mer? Grattis!

TACK!

Till skillnad ifrån Liverpool som vann mot Toulouse så förlorade vi våran match med 2-1 och jag kan lova dig som sitter o glanar på min blogg just nu att om vi hade haft ledningen med 2-1, då, då hade jag aldrig aldrig dängt foten rakt in i målstolpen. Coming up! Bröllop om tre timmar och tolv minuter!

Liverpool - Toulouse 4 - 0

Rhys Jones, 11, var ett Everton fan. Hans familj (bilden) blev hedrade på Anfield innan matchen mellan Liverpool och Toulouse i tisdags. Rhys blev mördad den 22 Augusti i år.